If you can't make it, fake it!

Igårkväll ringde min mamma mig. Efter de inledande obligatoriska fraserna frågar människan:  " du förresten, är J kines?" Mina ögonbryn var långt över hårfästet av förvåning. På min fråga om varför hon trodde det så sa hon att min minsta lillebror som är 12 år hade sagt det. "Men lillebror har ju inte ens träffat J" sa jag. "Nej men lillebror tyckte det lät som om han pratade kinesiska eller indianska" sa min kära mor.  Jag hör samtidigt i bakrunden hur lillebror upprepar detta påstående om hur J lät konstig och lite indiansk när lillebror pratade med J i telefon. "Nej mamma, han är inte kines", säger jag. "Han pratar bara värmländska"...