Baciller!

Hallo på er!

Har nu efter flera dagars sängliggande äntligen tagit mig till en dator. I söndags flyttade det nämligen in fula små baciller i min hals, som tillfälligt satte mig ur spel. Men nu är jag tillbaka på banan. Vi ska snart in till stan och dricka islatte, men jag passar på...

Mycket skönt att vara tillbaka i Karlstad! sola skiner alltid här.

tyvärr måster jag dra nu, ska jaga Jess på msn.
sommarkramar på er alla

Nedräkning

Som alla märker är det lite tunt med inlägg på bloggen i sommartid. Antar att det hör sommaren till. Nu kommer det nog att bli ännu glesare från min sida. Idag är nämligen sista dagen innan det är dags för 4 veckors härlig semester. Allt känns så lätt idag. Jag nästan flyger fram i korridorerna.

Ikväll ska jag och J fira att semestern börjar. Restaurang och bio, klassiker som fungerar jämt. Irriterar mig lite på att jag "tappat" bort ett bio-presentkort (lugn Jonas, inte det jag fick i julklapp). När jag väl kommer ihåg att jag har såna saker och kommer ihåg att jag ska använda dem då har jag lagt det någonstans där jag inte hittar det. Mycket irriterande ska jag säga.

Nä, nu ska jag börja städa lite på skrivbordet och i mailen! ha en bra sommar allihopa och kom ihåg att solkyddsfaktor är bara för mesar!!!

Sommarkramar
Therese

Helvetespromenaden

Ända sedan snön låg kvar på gator och torg har J tjatat om att vi ska ta morgonpromenader när vädret blir lite mildare. Hela våren och snart halva sommaren har förflutit utan att vi tagit ett steg i onödan på morgonen. Men igår bärjade det lite smått med en promenad i bergen på västkusten. Vi kom tillbaka med blodad tand till Karlstad igår kväll och J frågar om vi inte ska ta en morgon promenad idag cokså. Jovisst säger jag och packar min övernattningsväska med tanke på detta.

Måndag morgon
06.00 Klockan ringer
06.15 med ett stön släpar jag mig ur sängen
06.25 förbannar jag mig själv för den envishet jag behagar visa just denna morgon och tar på mig mina gå-ut-och-gå-kläder.
06.30 kommer ut. Regnet droppar lite fint
06.32 börjar uppskatta morgonpromenaden i lite fint regn. Ler tom en gång.
06.35 väser argt åt J för att han inte sa till mig att vi skulle svänga och att jag därför fick gå 5 steg extra. Morgonmonstret börjar visa sig.
06.38 regnet börjar ÖSA ner. Samtidigt tilltar vinden vilket innebär att rgnet står vågrätt mot ansiktet. Börjar tycka att detta ärallt annat än roligt.
06.40 J frågar om vi ska prata om något eller om jag vill gå tyst för mig själv. Jag svarar att då får han hitta på ett samtalsämne. Han släpper något kommentar om vädret sen är det tyst igen.
06.45 Pisseblöt ända in på kroppen. Min envishet har visat sig igen och jag har tagit oss in på en lite längre väg än vad som var tänkt innan. Är jag ändå ute och går så kan jag göra det ordentligt.
06.55 Tillbaka i lägenheten. Hoppar in i duschen. Äter frukost och går och lägger mig igen till 07.45. När J är färdig i duschen säger jag till honom att det finns inte en chans att han får ut mig på samma sak imorgon igen. Kanske faktiskt aldrig mer överhuvudtaget!!

Idag är det tvättdag. Hoppas jag iaf. Förra gången hade jag lyckats sätta tvättpluppen på parkering istället för tiden jag ville ha.

Ha en bra dag och godnatt!
//Therese


Jag var där!

Ingen kan ha undgått vad som skett på Ullevi i helgen. Jag var igår en av de drygt 57 000 som fick uppleva Robbie Williams magi. För på något annat sätt kan det inte beskrivas. Han fick oss att sjunga kareoke, skratta, skrika fuck off till en luftballong och må bra överhuvudtaget. Till er som inte fick tillfälle att se honom kan jag bara säga: tråkigt för er! Ni missade något stort!
Nu ska jag drömma mig tillbaka till gårdagkvällen igen...

//Therese

Hört kring frukostbordet

Idag åt vi frukost tillsammans hela den hemmavarande familjen. Somvanligt småkivades vi och fadern den evige hackkycklingen fick sig några slängar om sin lite väl tillltagna ölmage. När jag var yngre var det med min far jag lyfte mina första hantlar på gymmet, det var han och jag som tränade hårt inför stranden-97. Jag påtalade hans forna glansdagar och frågade varför han ej längre tränade på gym, han som var så duktig. Till sitt försvar sade han att han var "sympatitjock", om han vore vältränad skulle det kännas så kymigt för mamman. "Sympatitjock" är alltså det nya. När vi var yngre samlade jag och systern extrapoäng genom att försäkra fadern att han var klädsamt-knubbig. Men hur förvarar man någon som hävdar sig vara sympatitjock?

Nu ska jag gå och hämta min systers cykel hemma hos henne, motion är guld om man inte vill finna sig vara sympatitjock dvs. Själv föredrar jag vara klädsamt-knubbig, men vi får se hur det ser ut när jag passerat 55.
/Hannah