Färdig!
Äntligen färdig med den förbannade kvällskursen....Borde få ett pris, en semla skulle sitta fint.
Tessi har som synes gjort lite mindre trevliga erfarenheter i helgen, jag med. Det var nästan BLOD! Efter en trevlig kväll med både förfester och klackarna i taket på ett av Karlstads stora uteställen, skulle jag gå hem. Eller snarare halka hem. Från början var det meningen att jag skulle få lite nattamat med mina kära vänner Mats och Erik, men någonstans på vägen blev jag tydligen purken och skulle hem i stället.
Jag hade precis kommit förbi insläppet till "BMB" när marken bara hoppade upp och bet mig mycket hårt i sidan. Fan tänkte jag, nu ramlar jag o så gjorde jag det. Kvällen till ära bar jag en kjol modell mini... Tack gode gud för långa kappor och hela strumpbyxor, iaf ibland. Några elaka donnor som gick framför mig skarattade elakt. de var både fula och elaka, ingen bra kombination. Jag låg där en stund och funderade på varför ingen stilig man kom och hjälpte mig upp. Efter lite längre eftertanke kom jag på att jag nog fick lov att resa mig själv, FAN! igen. Nästa utekväll får det vara snöfritt, eller så ska jag ha taxi dörr till dörr!
Ont har jag fortfarande, men inget ska kunna hindra mig från årets första dubbelpass på livskraft!
Ses där vänner, och Marie vi ses hos Tessi på onsdag.
//Hannah
Tessi har som synes gjort lite mindre trevliga erfarenheter i helgen, jag med. Det var nästan BLOD! Efter en trevlig kväll med både förfester och klackarna i taket på ett av Karlstads stora uteställen, skulle jag gå hem. Eller snarare halka hem. Från början var det meningen att jag skulle få lite nattamat med mina kära vänner Mats och Erik, men någonstans på vägen blev jag tydligen purken och skulle hem i stället.
Jag hade precis kommit förbi insläppet till "BMB" när marken bara hoppade upp och bet mig mycket hårt i sidan. Fan tänkte jag, nu ramlar jag o så gjorde jag det. Kvällen till ära bar jag en kjol modell mini... Tack gode gud för långa kappor och hela strumpbyxor, iaf ibland. Några elaka donnor som gick framför mig skarattade elakt. de var både fula och elaka, ingen bra kombination. Jag låg där en stund och funderade på varför ingen stilig man kom och hjälpte mig upp. Efter lite längre eftertanke kom jag på att jag nog fick lov att resa mig själv, FAN! igen. Nästa utekväll får det vara snöfritt, eller så ska jag ha taxi dörr till dörr!
Ont har jag fortfarande, men inget ska kunna hindra mig från årets första dubbelpass på livskraft!
Ses där vänner, och Marie vi ses hos Tessi på onsdag.
//Hannah
Kommentarer
Trackback