If you can't make it, fake it!

Då var helgen över. Mycket trevlig faktiskt. Hade långväga besök från Uddevalla. Mycket shopping blev det... Men förhoppningsvis kommer jag att ha pengar att köpa mat för ändå. Eller iaf kunna köpa råvaror och laga mat själv. Igår var jag faktiskt duktig. Lagade mat så jag hade matlåda med mig idag. Fick sedan lite hybris antar jag. Fick för mig att göra ett "recept" som jag sett i konsums utmärkta tidning MerSmak. Rostade kikärtor, eget snacks liksom. Eftersom jag älskar kikärtor i mjuk form så tänkte jag att jag skulle tycka om detta också. Så jag plockade fram och fixade och skjussade in i ugnen. Sedan gick jag och satte mig och kollade på Hipp Hipp säsong två. Efter ett tag märker jag att det luktar inte som det brukar i lägenheten. Det luktar bränt som bara den! Öppnar ugnen och hittar några små förkolnade ärtor... Så gick det med det. Med besvikelsen som en hinna över mig  tog jag på mig ytterkläderna och tog min väska och traskade iväg till J. Märker på vägen att det finns en lite konstig odör kring mig själv. Det är det jäkla oset som satt sig i såväl hår som kläder. Försöker desperat vädra av mig lite innan jag är framme hos J men inte hjälper det... Berättar direkt anledningen till min lukt och han skrattar litegrann.

Men ni vet vad man säger; upp på hästen igen. Hade i något svagt ögonblick tidigare lovat att jag kunde baka scones till J om han ville... Han ville. Så det var bara att kavla upp ärmarna igen och sätta igång. Skillnaden var denna gång att det blev succé! Har nog aldrig gjort så bra scones. J berömde dem väldeliga! Har nu även lagt scones på listan på mat som jag klarar av att laga. Övriga grejer som finns på listan är tacos och pizzadeg. J tycker jag är jättebra på att laga mat... Vet inte om jag ska ta det positivt eller som en ironisk kommentar från en som faktiskt har gjort de där svåra sakerna som står i alla kokböcker typ glass med någon god basilikasås...

Imorse när jag vaknade berättade J att han faktiskt kommit ihåg vad han drömt inatt och att det var lite om mig. Jag log lite och undrade vad det var för gulligheter. Han hade drömt att det brunnit hos tanten nedanför honom och att ambulansen kommit. Mitt leende försvann ganska omgående. Han hade vaknat och bara behövt se på mig, än mindre sniffa lite, för att inse var drömmen kom ifrån. Jag gick upp och duschade.

//Therese