An inconvenient truth
Imorse hade taxichaufförens katt smitit in i bussen när han körde iväg och han hade satt den i bagagen. Men den smet ju fram därifrån och hoppade helt sonika fram i våra knän. Som tur var så var det en vettig taxichaufför som bara sa till den bredvid mig att grabba tag i katten och ge till honom. Sen så tog passageraren längst fram hand om katten under åkturen för hon hade en egen katt. Nu blev det lite of the subject men ändå. Hela resan och tills dess att vi var framme på våra kontor (ca 10 min) så fick jag typ försvara mig för att jag inte gillade katter. I de här diskussionerna blir jag ofta till slut så sur att jag bestämmer mig för att provocera "djurälskarna". Jag säger oftast något i stil med att jag tycker djur är äckliga. Vilket jag också gör i viss mån men jag övrdriver ganska ordentligt.
Så nu har jag "kommit ut" här på bloggen också and I'm proud of who I am!!
//Therese
PS kattungar kan vara rysligt gulliga och jag har en guldfisk själv och har haft kanin DS
Hallå bruden! Hoppas allt är bra med dig. Härligt,solen skiner här idag..då mår man så mkt bättre helt plötsligt. Jo vi åker nu nästa vecka, ska bli underbart skönt. Då får jag o Malin rå om varann riktigt mkt. Lyxa lite. Kramar!
Du är bland vänner det vet du! För mig var det visserligen en konstig upptäckta att göra när jag kom fram till att jag inte är så förtjust i djur.
He he, du skulle komma hem hit du, och träffa alla pälsbollarna ( 10 stycken - kräk ). Våra katter är skitjobbiga, de är nästan patetiskt keliga och skulle antagligen velat sitta hos dig HELA tiden. :-D
Hej Therese, vilken snygg blogg du har. ;) Starkt att komma ut med ditt djur"hatande".
Nej, som du nog förstod rekommenderar jag INTE den boken. Men jag kanske skulle hålla inne med den informationen så kanske kan kan ge bort den till någon intet ont anande människa... Hmm nä, så ond är jag inte. Ha det bra och tack för kommentaren. :)